ESOTERISK KRISTENDOM

Svar till Abbé Rocas felaktiga föreställningar beträffande mina
iakttagelser angående esoterisk kristendom

Helena Blavatsky

© 1998 Online Teosofiska Kompaniet Malmö

LÅT ABBÉN kullkasta de bevis vi lägger fram gentemot tillvaron av en världslig Kristus, det vill säga Kristus-Människan, antingen kallad Jesus eller Krishna; låt honom bevisa att det aldrig har funnits någon annan Gud inkarnerad än hans "Jesus-Kristus", och att denne är den "ende" liksom den "störste" av Mästarna och de lärde – inte endast den störste av Mahatmorna utan Gud personligen!

Döm själv. Jag skriver i varje brev att en gudomlig Kristus (eller Christos) aldrig har existerat i mänsklig gestalt utanför hädarnas fantasi vilka har förvärldsligat en universell och fullständigt opersonlig princip.

Enligt min uppfattning är Jesus Kristus, d.v.s. de kristnas människogud, en gestalt uppgjord efter mönster av alla länders Avatarer, efter hinduernas Krishna såväl som efter den egyptiske Horus, och har aldrig varit en historisk personlighet. Det är en till gud upphöjd personifikation av tempelhierofanternas förhärligade typ, och Nya Testamentets berättelse om honom är en allegori, som helt säkert innehåller djupa esoteriska sanningar, men är inte desto mindre en allegori.

Varje handling som utfördes av Nya Testamentets Jesus, varje ord som tillskrives honom, varje händelse berättad om honom under de tre år han hade på sig att utföra sin mission, stöder sig på vad som tilldrog sig under invigningscykeln, och denna cykel är i sin tur grundad på dagjämningstidernas procession och på zodiakens tecken. När det hebreiska evangeliet, ej enligt utan av gnostikern Matteus, av vilken man gjort en evangelist – det evangelium som (den helige) Hieronymus talade om i fjärde århundradet och vilket han vägrade översätta under förevändning att det hade förfalskats (!) av den manikeiske lärjungen Seleukos (se Hieronymus: De viris illustribus, kap III) – när, säger jag, detta ursprungliga dokument blir översatt – om det någonsin blir funnet – får den kristna kyrkan åtminstone ett dokument som inte är förfalskat, och då kan man tala om "Jesu liv", om vars detaljer "ingen är okunnig". Utan att förspilla tid på att disputera om i vilket århundrade Jesus eller Jehoshua levde, är emellertid ett faktum säkert, och det är att ockultisterna är beredda att bevisa att t.o.m. de sakramentala ord Jesus säges ha yttrat på korset är vanställda, och att de betyder något helt annat än som de återges i den grekiska översättningen.

I likhet med Moses fem böcker [Pentateuken] kan det tolkas med de sju nycklarna. Denna  teori om de sju nycklarna har kyrkan enligt abbé Roca helt enkelt förenklat till tre "utan att ha förändrat något" men i själva verket har kyrkan egentligen fabricerat tre falska nycklar, som inte öppnar någonting.

Abbén önskar veta, utan tvetydighet, vad jag i verkligheten anser om den kristna legenden. Det är lätt för mig att tillfredsställa honom.

Legenden som jag talar om grundar sig, som jag upprepade gånger påpekat i mina skrifter och kommentarier, på existensen av en person vid namn Jehoshua (varur Jesus har uppkommit), som föddes i Lüd eller Lydia omkring 120 år före vår tideräkning. Och om detta sakförhållande förnekas – vilket jag knappast kan säga något om – då måste man foga sig i att anse hjälten i Golgata-dramat helt enkelt som en myt. Men om vi, trots alla de fåfänga efterforskningar som gjorts under långa sekler, å ena sidan sätter "evangelisternas" vittnesbörd – det är okända mäns, vilkas identitet aldrig bevisats – och å andra sidan kyrkofädernas, intresserade fanatikers, då är varken historia, profan tradition, officiella dokument eller samtida skildringar av det soi-disant (så kallade) dramat i stånd att förete ett enda verkligt historiskt bevis för, att från år 1 till år 33 vare sig människoguden eller ens den som kallades Jesus av Nasaret någonsin levt. Allt är mörker och tystnad. Philo Judaeus, född innan den kristna eran och död en lång tid efter det år då, enligt Renan en hysterisk kvinnas – Maria Magdalena – hallucinationer gav en Gud till världen, gjorde flera resor till Jerusalem, under en intervall av fyrtio år. Han reste dit för att skriva om sin tids religiösa sekters historia i Palestina.

Ingen författare är mera korrekt i sina skildringar, mera noga att inte utelämna någonting; intet samfund, intet brödraskap, inte ens det allra obetydligaste, undgick honom. Varför talar han då inte om nasaréerna? Varför gör han inte ens den svagaste antydan om apostlarna, om den gudomlige galilén, eller om korsfästelsen? Svaret är enkelt. Därför att Jesu levnadsteckning uppdiktades efter det första århundradet och ingen i Jerusalem var bättre underrättad än Philo själv. Vi behöver endast läsa om Irenaeus gräl med gnostikerna under det andra århundradet för att övertyga oss därom. Ptolemaios (född omkr 100 e. Kr.) hade fällt det yttrandet, att Jesus enligt legenden endast predikade ett år och att han var för ung för att kunna lära ut någonting av betydelse; häröver blev Ireneaus högeligen förbittrad och intygade att Jesus predikade tio eller till och med tjugo år! Enbart traditionen, säger han, talar om tio år. (Lib. II, kap. XXII, sid 4-5). På ett annat ställe låter han Jesus dö vid en ålder av över femtio år!! Nåväl, om en kyrkofader så tidigt som år 180 tar sin tillflykt till traditionen och ingen var säker på någonting, och det fästes inte någon större vikt vid evangelierna – vid Logia av vilka det fanns över sextio – vilken plats har då historien i allt detta? Förvirring, lögner, bedrägeri och förfalskning, det är vad som möter oss under de första århundradena. Eusebios från Caesarea, förfalskarnas konung, inflikade de berömda sexton raderna angående Jesus i ett Josefos-manuskript för att vederlägga gnostikernas påstående, att det aldrig funnits någon verklig person vid namn Jesus. . . . Men Gibbon och andra hävdatecknare har för länge sedan fällt domen över Eusebios och man känner nu till vad han är värd.

Det är knappast nödvändigt att säga att för att Jesu ord ska ha något värde som bevis så måste Evangeliernas tillförlitlighet först bekräftas. Jesus, oberoende om han levde under den epoken eller tidigare, skrev aldrig någonting, och vad han sägs ha sagt i de fyra Evangelierna är ibland fruktansvärt motsägelsefullt. Beträffande Paulus, otvivelaktigt en historisk person, så är det svårt att i hans skrifter särskilja vad han själv sagt och vad hans utgivare och tillrättaläggare har låtit honom säga. Emellertid kvarstår det – utan tvivel oavsiktligt – ett uttryck, av honom eller av hans medarbetare, vilket i två ord sammanfattar vad man tänkte om Jesus. Slå upp Hebreerbrevet II:9; där kan du läsa att Jesus gjordes "ringare än änglarna". Detta är tillräckligt för oss. Kan någon som är ringare än änglarna vara Gud, den Oändlige och den Ende?

I sanning, varje människa, varje Ju-su (namn på Horus, Khonsu, Sonen, mänsklighetens urtyp), framför allt varje initierad vars kropp är ringare än änglarnas, kan säga i närvaro av sin Atma (Gudomlig Ande): Vivit vero in me Kristus, liksom han skulle säga: Krishna, Buddha eller Ormuzd lever i mig.

Jag har den djupaste respekt för den transcendentala idén om den universelle Christos (eller Kristus) som lever i buschmannens och den vilde zuluns själ, liksom den gör i Abbé Rocas, men jag har den starkaste motvilja mot kyrkans Kristolatri. Jag hatar de dogmer och läror som har degraderat den fulländade Christos och gjort den till en absurd och grotesk antropomorfisk fetisch, en avundsjuk och grym avbild som evigt fördömer dem som vägrar att böja sig för den. De sista bland de gnostiska Doketisterna som påstod att Jesu korsfästelse inte var någonting annat än en illusion, och hans levnadshistoria en allegori, var mycket närmare sanningen än "helgonet" Augustinus eller t.o.m. en "Skolornas Ängel".

HELENA BLAVATSKY

Utdrag från en lång artikel av Helena Blavatsky, publicerad i den franska tidskriften Le Lotus, april 1888. Den ingår i en serie essäer av HPB och abbé Roca om kristen esoterik. Publicerad i H P Blavatskys Collected Writings, vol IX, 1962.

________________________________________________________________________________________________________________

 | till Helena Blavatsky  Online | till ULTs hemsida | till toppen av sidan |

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23