Teosofens Väg
 
 B. P. Wadia 


© 2003 Online Teosofiska Kompaniet Malmö 


 

Vi är människor som studerar och söker visdom, och vårt sökande blir endast framgångsrikt i den mån vi följer den uråldriga metoden för inhämtande av verklig kunskap. Denna metod vänder sig inte till vår intellektuella förmåga eller vår förmåga att utföra något yttre arbete, utan den vänder sig till vårt liv. Det viktiga är att vi lär oss uttrycka denna Visdom i livet, det vill säga, kommer underfund med hur denna kan bli inlemmad i den dagliga tillvaron. Visdomen måste uttryckas i våra tankar, ord och handlingar, inte bara då det gäller specifikt teosofiskt arbete, utan jämt och ständigt, månad efter månad, vecka efter vecka, dag efter dag, timma efter timma, år ut och år in.

Den högre altruismen har mycket litet att göra med den typen av tjänande arbete som inte är förbundet med själva livet, för verklig altruism kräver att dagligen uttryckas i den miljö vi finns i. Att kunna inta det rätta förhållandet gentemot denna miljö utifrån den kraft som teosofin skänker, att kunna belysa allt genom kunskapens ljus som teosofin ger vårt förstånd, att kunna rena allt genom teosofins anda som bor i våra hjärtan, är precis vad vi borde inrikta oss på.

Det finns såklart personer som anser att hjärtats renhet inte är ett nödvändigt villkor. Men vi kommer inte att kunna förstå teosofin hur välutrustad hjärna vi än har, om vi inte också ha ett rent hjärta, och därför är teosofins etik något som vi dagligen måste tillämpa.

Vi borde säga oss själva: "Jag skall utföra min egen Dharma, jag skall ge uttryck för min egen andliga natur på den plats där karma har placerat mig." Att utföra våra medfödda plikter, de plikter som ligger oss närmast – det är något som vi måste hålla oss till. Att göra vad som helst utom just det som vi borde göra, är den allmänna tendensen hos dagens människor. Men en andlig syn på tingen visar oss att det rätta är, att göra heligt och förandliga just det som nu finns i vår miljö.

Försök inte skapa ett nytt politiskt parti, det är bättre att förandliga politiken. Om du är konservativ till din läggning, ta då teosofin med dig till det konservativa partiet. Om ditt arbete ligger på det vetenskapliga området, ägna dig då åt dettta och tag med teosofin dit osv. Man kan inte höja politiken genom att skapa ett parti bestående av teosofer. Det blir inte till någon politisk gagn för världen, det blir bara ännu ett parti som kommer att strida mot de andra. Vad som är viktigt, är att vi försöker förverkliga det stora idealet – mänsklighetens broderskap – så att vi vid alla kritiska tillfällen, vid alla farliga ögonblick trots allt kan samlas och verka i en anda av broderskap och enhet, i stället för i en anda av strid och oenighet. Det är därför inte lämpligt med ännu ett politiskt parti utan det är bättre, att vi i linje med våra olika temperament ingår i olika politiska partier.

Försök uppfatta läggningen hos de människor som du kommer i kontakt med. Kom ihåg att de liksom du är gudomliga varelser, stadda i utveckling. Försök att hjälpa dem att så fort som möjligt med att ta nästa steg; det är att hjälpa dem att leva andligt. Men vi måste komma ihåg, att vad som kan betyda andligt liv för en del människor inte behöver betyda det för andra. Urskiljningsförmågan är ett nödvändigt villkor.

Antingen vårt arbete ligger på det religiösa, politiska, konstnärliga eller det ekonomiska området eller vilket område det nu kan vara, så kommer vi att finna – om vi dag efter dag försöker leva efter våra principer – att det är vårt liv som talar mera än våra läppar. Och att leva, är mycket viktigare än tomma ord och ger dessutom ett mycket bättre resultat. Detta är precis vad vi behöver – vi behöver den inspirerande kraft som endast livet ger, och därför måste vi tända Andens eld i våra egna hjärtan. Hur tänder vi denna? Var finns denna källa av eld där vi kan tända våra ljus? Hos Visdomens Mästare – det är där vi kan finna denna och därmed tända lågan i våra egna hjärtan.

Låt Mästarna bli verkliga för dig – de är levande mänskliga varelser, den förkroppsligade visdomen, den förkroppsligade medkänslan, pelare av klart lysande ljus. Men försök inte att finna dessa höga andliga Varelser i den fysiska världen, försök inte att se dem i astralvärlden, försök inte att komma i kontakt med dem genom det lägre förnuftet.

Vi borde istället försöka att vara deras budbärare – genom våra liv – och kan vi inte uttrycka det genom våra liv, då är inte heller våra ord till någon större nytta. Guden inom oss måste tala livets språk. Det är denna Inre gud som Mästarna undervisar om. Det är denna Inre Gud som får del av deras välsignelse, inte kroppen eller det lägre förnuftet. Det är denna Inre Gud som uttrycker sig genom en kraft som inte styr, utan snarare hjälper andra. Mästarnas Visdom kan få oss att förstå alla och på så vis älska alla. Den allomfattande kärleken är den kraft, genom vilken vi kan göra Mästarna till en verklighet i vårt dagliga liv. Den mäktiga inspiration vi behöver kommer när vi arbetar genom den Inre Gudens kraft, då vi vägleds av den Inre Härskaren. Denna kraft borde vara drivkraften i allt vårt arbete, även våra obetydligaste handlingar, vare sig vi undertecknar ett brev eller för räkenskaper, arbetar i affär eller sitter på kontor, eller då vi är hemma eller med vänner, för den Inre Härskaren kan alltid och under alla omständigheter göra sig gällande.
 
B. P. WADIA

Föredrag hållit i Toronto, Canada 1922.

_______________________________________________________________________________________________________

| till toppen av sidan |  till B P Wadia Online huvudindex  | till ULTs hemsida  | 

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö   
Uppdaterad 2014-03-23