Teosofisk Gnosis
nr 18
Teosofisk Gnosis
nr 18
© 2003 Online Teosofiska Kompaniet Malmö
Vintern är naturens magiska förnyelseperiod, den hemlighetsfulla tid då gudarna verkar under ytan med pånyttfödelsen. Under den frusna jorden och snön ligger rötter och frön och drömmer om växande och liv. Det är som om en avlägsen melodi höjde sig i midvinterns stillhet från tingens hjärta, ett avsnitt ur årstidernas symfoni utspelar sig i polariseringen mellan liv och död.
Vad är det som händer med träden och buskarna, ja med all växtlighet? Vad är det som händer med rötterna under vintern? Vad händer med människan under denna förvandling? Vad är det som förvandlar energin, sätter igång det mörka och till synes döda till att bli ljust och livaktigt? Vad innebär växande? Vad är en växt? Vetenskapen säger att det är en flercellig organism som med några få undantag har förmåga till fotosyntes Cellpigmenten för fotosyntesen är klorofyll och karotenoider. Cellernas upplagsnäring är oftast huvudsakligen stärkelse och cellväggarna består mestadels primärt av cellulosa. Vad är det då som får livet att flöda? Svaret är ett dynamiskt växelspel. "Det som låter än det mörka än det ljusa framträda är tao".
När det lilla fröet faller till jorden – ett litet torrt frö i mullen – ur vilket det vaknar en trevande grodd med oändliga möjligheter till växande. Vad är det som åstadkommer detta under? Det är den gudomliga principen som råder inom hela universum. Det är denna underbara grundprincip som är överallt och som aldrig för ett ögonblick är overksam. Den leder alla varelser genom vilans mystiska tillvaro till nytt liv igen. Det är solens värme som lockar fram växtlighet och frukt, och det är det inre livets polära verksamhet i fröna och rötterna som gör att de är i rörelse under vintern. Då förbereds det osedda och förborgade, då sätts hjulen igång i livets ändlösa cykler.
Ännu en gång har det eviga kretsloppets lag fört oss till årets mörkaste tidpunkt och därmed också mot tiden för solens och ljusets återkomst. Solguden har åter fötts för att låta sin tilltagande kraft och sitt ljus ständigt vägleda oss i vår strävan mot vårt verkliga mål.
Det gamla året är på väg att avlösas med ett nytt. Ser vi ett ögonblick tillbaka på det gamla så upptäcker vi att den andliga impuls som Helena Blavatsky talar om i sin artikel Tidsvågen har blivit alltmer märkbar. Hon skriver:
Man kan verkligen säga att Anden i människan, som så länge varit dold för världens blickar, så noggrant hemlighållen och hittills förvisad från det moderna vetandets arena, äntligen har vaknat. Den gör sig nu gällande och kräver högljutt sina okända men likväl rättmätiga rättigheter. Den vägrar att längre låta sig trampas under materialismens brutala fot, den vill inte längre vara ett föremål för fruktlösa spekulationer inom respektive kyrkor och en aldrig sinande källa till världsliga fördelar för dem som utsett sig som dess universella väktare. Den förra, materialismen, skulle helst vilja förneka den Gudomliga Närvaron varje rätt att finnas till; de senare vill försvara och bevisa dess tillvaro genom kollekthåvar och institutioner. Men Anden i människan – den direkta men numera blott brutna strålen och emanationen från den Universella Anden har nu äntligen vaknat. Tills ganska nyligen var den kvar ( fastän så ofta hånad, förföljd och förödmjukad på grund av okunnighet, ärelystnad och girighet; samt väldigt ofta förvandlad genom en dåraktig stolthet "till en blind vandrare likt gycklaren som hånas av en skara andra gycklare") i självbedrägeriets rike ohörd och ouppmärksammad. Men i våra dagar har Anden i människan återvänt, likt kung Lear, från skenbar dårskap till förnuft och höjer nu sin röst och talar åter med den auktoritära stämma som forntidens människor under oräkneliga tidsåldrar lyssnat till i vördnadsfull tystnad, tills de slutligen förlorade sin hörsel genom civilisationens och kulturens larm och brus och inte längre förmådde höra den.
...Hur många sådana djuptänkande läsare av livets bok finns det i vår tid och som så skryter med sina vetenskaper och sin kultur? Vi menar härmed naturligtvis inte endast författare, utan snarare vår tids praktiska filantroper och altruister, de som fast de är väl kända dock fortfarande inte är erkända – dessa mänsklighetens sanna vänner, mänsklighetens osjälviska älskare, som försvarar människans rättighet till Andens frihet. Få är de verkligen som beträtt den vägen, för de är tidens sällsynta blomster och blir vanligen martyrer för den fördomsfulla allmänheten och tidens ögontjänare. Likt de underbara "snöblomster", som för att kunna skjuta upp ur den kalla frusna jorden, måste tränga sig igenom ett tjockt lager av hård, isig snö, tvingas dessa sällsynta karaktärer genom hela livet bestå kampen mot kall likgiltighet och mänsklig hårdhet samt den själviska, alltid lika hånfulla rika världen. Och likväl är det dessa som är tillräckligt ihärdiga för att kunna fullfölja uppdraget. Endast åt dessa ges Uppdraget att omvända samhällskretsarnas "överklass" från rikedomens, fåfängans och de tomma nöjenas breda och bekväma kungsväg in på de högre, moraliska problemens branta, törnbeklädda stig och ge dem en förnimmelse av mer upphöjda moraliska plikter än dem de nu fullföljer. Det är också dessa som, när de har väckt sig själva till en högre själsverksamhet, samtidigt begåvas med en litterär talang och vilkas plikt är att ta på sig väckningen av den sovande Skönheten och Odjuret, i deras förtrollade Tanklöshetens Slott till det verkliga livet och ljuset. Må alla de som fått denna förmåga, blott gå modigt framåt med denna tanke främst i sina sinnen, så kommer de att lyckas. Det är de rika som först måste väckas till nytt liv om vi vill åstadkomma något välgörande för de fattiga, ty hos de förra ligger roten till det onda, varav de "arvlösa" klasserna endast är den alltför yppiga grödan. Detta kan vid första anblicken verka vara paradoxalt, men det är dock sant och det kan påvisas.
Några av vår tids ledande forskare och filosofer har kommit fram till upptäckter som får deras teorier att ligga väldigt nära österlandets forntida visdom. Inom fysikens kretsar refererar man numera till det hinduiska begreppet om Shivas kosmiska dans när man talar om universums uppkomst och utveckling. Det eviga kretsloppets lag är inte längre en filosofisk och religiös sanning utan håller även på att bli en vetenskaplig grundsats. Det gamla året har fört med sig två intressanta böcker just inom detta område – dels Fritjof Capras Fysikens Tao och dels Gary Zukavs De dansande Wu Li-mästarna. Båda böckerna speglar i hög grad den nuvarande fysikens utveckling mot metafysiken. Vi kan i Fysikens Tao bland annat läsa om vad den österländska mystiken anser en andlig eller "hel" människa" vara, där följande tänkvärda ord förmedlas:
En helt förverkligad människa är en som, med Lao-tzus ord, "känner det maskulina och ändå håller sig till det feminina". I många österländska traditioner är den dynamiska balansen mellan medvetandes manliga och kvinnliga sida huvudsyftet med meditationen, och illustreras ofta i konstverk. En utmärkt skulptur av Shiva i hindutemplet i Elefanta visar guden med tre ansikten: till höger hans maskulina profil, som strålar virilitet och viljekraft, till vänster hans kvinnliga aspekt, vänlig charmerande och förförisk, och i mitten de båda aspekternas sublima förening i Shiva Maheshvaras, den Store Herrens, storslagna huvud, upphöjt lugnt och bortom alla konflikter. I samma tempel framställs Shiva också i androgyn form – till hälften man, till hälften kvinna. Även här symboliserar den flödande rörelsen hos gudens kropp och den lugna frigörelsen hos hans/hennes ansikte den dynamiska föreningen mellan manligt och kvinnligt.
Boken De dansande Wu-li-mästarna beskrivs med dessa ord:
Det var studiet av elementarpartiklarna som fick fysikerna att snubbla över en ytterst förödande (för fysiker) upptäckt: Newtons fysik är inte giltig på de mycket små materiepartiklarnas område! Efterverkningarna av denna omvälvande upptäckt håller fortfarande på att förändra vår världsbild. Kvantmekaniska experiment gav gång på gång resultat som den newtonska fysiken varken kunde förutsäga eller förklara. Detta är måhända alla tiders mest djupgående vetenskapliga upptäckt. Vårt århundrades fysiker har i allt högre grad börjat inse att de konfronterar det osägbara..
WU LI är kinesiska för "fysik". Men det är ett mångskiftande uttryck som också betyder "mönster av organisk energi", eller "upplysning" eller "jag griper mina idéer" och mycket annat. Gary Zukav vill med bokens titel ge uttryck för "den nya fysikens" många fasetter.
Men en Wu Li-mästare är också en lärare som leker in kunskaper i sina lärjungar. Tillsammans "dansar" mästaren och lärjungen fram genom en förtrollad värld av kunskaper, och innan lärjungen riktigt förstår hur, har han fått djupa insikter i de mest komplicerade ämnen. Det är en tänkvärd bild och ett trevligt sätt att nalkas " den nya fysiken".
Låt oss ta del av naturens förnyande spirande kraft, och tidens nya anda, genom ett esoteriskt tänkande och teosofiskt handlande i det dagliga livet. Låt oss göra det nya året till en allt lämpligare grogrund för de eviga sanningars frö, som det var Helena Blavatsky uppgift att sprida eller förmedla i slutet av förra århundradet inför "den nya tiden". Dessa ockulta frön ligger bara och väntar på att kunna blomstra och sprida sina välgörande inflytanden – det enda botemedel för mänsklighetens stora lidande och vägen till "de nya insikterna".
"Vi står nu inför ett nytt år och jordens astrala liv är ungt och starkt mellan jul och påsk. De som i sitt inre, under denna tid, inpräntar sina önskningar kommer att få stor kraft att fullfölja dem", säger H. P. B.
"Var ädel tanke, vart litet kärleksord,
som lindat, värmt och glatt,
är som solstänk på frusen jord,
som strimmor i en mörkgrå natt."
Redaktionell artikel
Årgång 9, juli/aug, 1988, nummer 4
Teosofiska Rörelsen nr 52
Tree of dark and light from Valentine Weigel Studium Universale, 1695._______________________________________________________________________________
Samtliga teosofiska texter är hämtade från tidskriften Teosofiska Rörelsen. Dessa publicerades av United Lodge of Theosophists, Malmölogen under åren 1979-1993 som redaktionella artiklar. Det blev totalt 71 olika tema nummer. Vi har inför vår nya Online upplaga delvis omarbetat dessa artiklar (de ursprungliga texterna), dels grammatiskt, dels filosofiskt, men i stora drag bibehållit grundtankarna eftersom innehållet är tidlöst.
UTGIVARNA,
Teosofiska Kompaniet, våren 2003
_______________________________________________________________________________
| till Teosofisk Gnosis HuvudIndex | till ULTs hemsida |
Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö
Uppdaterad 2014-03-23
