yantra1.gif (2187 bytes)

ASTRALLJUSET
OCH
ASTRALKROPPEN

Deras olika funktioner


HELENA BLAVATSKY

© 2000 Online Teosofiska Kompaniet Malmö 

Dorje1.gif (4461 bytes)

Astralljuset och Astralkroppen


Under de stilla nattimmarna, när våra fysiska sinnen är stadigt fängslade i sömnens bojor och kroppen sover, blir vår astrala gestalt fri. Den flyter då ut ur sitt jordiska fängelse och "småpratar", som Paracelsus kallar det, med den yttre världen. Och den färdas omkring i såväl den synliga som de osynliga världarna. "Under sömnen", säger han, "befinner sig astralkroppen (själen) i friare rörelse. Den höjer sig till sitt upphov och samtalar med stjärnorna." Drömmar, varsel, förutvetande, förutsägelser och föraningar är intryck som vår astrala ande gör på hjärnan, vilken mottager dem mer eller mindre tydligt i proportion till det blodflöde den förses med under sömnen. Ju mer utmattad kroppen är, desto friare är den andliga människan och desto livligare är intrycken på själens minne. Efter drömlös och oavbruten tung sömn kommer man ibland inte ihåg någonting vid uppvaknandet. Men intrycken från de scenerier och landskap som astralkroppen såg under sina färder finns fortfarande kvar, fast latenta under den press som materian utövar. De kan när som helst väckas till liv, och vid sådana glimtar från människans inre minne uppkommer ett omedelbart energiutbyte mellan den synliga och de osynliga världarna. Mellan hjärngangliernas "mikroskopiska fotografier" och astralljusets bildgallerier etableras en ström. En människa kan därför känna igen en person som hon aldrig träffat eller en plats som hon aldrig besökt i sin fysiska kropp, ty respektive bekantskaper gjordes under färder i "anden"... Ingen människa, hur grov och materialistisk hon än är, kan undgå att leva ett dubbelliv: det ena livet i det synliga universum, det andra i det osynliga.

...Astralkroppen, som under jordelivet är täckt av ett grovt fysiskt hölje, blir – då den vid den kroppsliga döden befrias från detta – i sin tur skalet till en annan och mer eterisk kropp. Den senare börjar utvecklas i dödsögonblicket och blir färdig när den jordiska gestaltens astralkropp slutligen löses från densamma. Denna process sägs upprepas vid varje övergång från en sfär till en annan.

...Det är rimligt att antaga att andarna med de grövsta naturerna sjunker till de lägsta djupen i den andliga atmosfären. Med andra ord så återfinns de närmast jorden, medan de renaste återfinns längst bort.

...Ett medium som inte är renhjärtat attraherar ofrånkomligen till sitt "orena" inre jag ondskefulla, depraverade och olycksbringande influenser, liksom ett renhjärtat medium bara attraherar sådana som är goda och rena. Ett medium av det senare slaget är ... Adelma von Vay ... som av en brevskrivare omtalas som "grannskapets försyn". Hon använder sin mediala kraft till att hela sjuka och trösta lidande medmänniskor. För de välbeställda är hon ett fenomen, för de fattiga en hjälpande ängel. I många år har hon sett och erkänt naturandarna eller de kosmiska elementarerna, och har alltid funnit dem vänligt inställda. Men detta på grund av att hon är en renhjärtad, god kvinna.

...Även de mest erfarna magikerna svävade ibland i fara när de sysselsatte sig med vissa elementarer, och Jamblikos säger att "såväl gudarna, änglarna och demonerna som själarna kan frammanas medelst åkallan och bön ... Men ta dig i akt om du under dina magiska handlingar gör ett misstag! Inbilla dig inte att du kommunicerar med välgörande gudomligheter som har svarat på dina uppriktiga böner. Nej, de är onda demoner, förklädda till goda. Ty elementarerna förkläder sig ofta i de godas gestalter, och ger sken av att stå högre än de verkligen gör. Deras skryt förråder dem."

...Våra förfäder, som bara namngav fyra element, hade etern som det femte. Genom att dess essens gjordes gudomlig av den osynliga närvaron, betraktades etern som en förmedlare mellan denna världen och nästa. Våra förfäder ansåg att när de styrande intelligenserna drog sig tillbaka från någon del av etern... togs tomrummet i besittning av det onda. En adept som stod i begrepp att umgås med de "osynliga" måste kunna ritualen ordentligt, och ha fullständig kännedom om de betingelser som gäller för jämvikten hos de fyra elementen i astralljuset. ...Ve den oförsynte sökare som i okunnighet gör intrång på förbjuden mark. Faror omger honom vid varje steg. Han frammanar krafter som han inte kan kontrollera. Han stöter på vakter som bara låter sina herrar passera. ... Elementens jämvikt och förening rubbas av den oförsynte, och de blinda kraftströmmarna översvämmas omedelbart av otaliga varelser av materiell och instinktiv natur – magikernas onda demoner, teologins djävlar. Gnomerna, salamandrarna, sylferna och undinerna kommer att angripa den dumdristiga aktören i mångahanda eteriska former. Oförmögna att själva tänka ut någonting, kommer de att leta i hans minne ända ned i botten. Därav utmattningen och den mentala beklämdheten hos vissa sensitiva personer vid spiritualistiska sammankomster. Elementalerna drar upp för länge sedan glömda minnen av gestalter, bilder, trevliga händelser och familjetrassel som dessa personer inte längre håller vid liv, men som fullt ut bevaras i deras minnes mystiska djup och på "LIVETS BOKS" astrala minnestavlor.

... Kloka läkare förbjuder föräldrar att ha små barn hos sig i sängen. När David var gammal och svag stärktes hans livskrafter genom nära kontakter med en ung människa, så att han kunde absorbera dennes energi... Den som läst dr Kerners redogörelse för fallet med andeskåderskan från Prevorst – madame Hauffe – bör komma ihåg vad andeskåderskan sade. Hon påstod upprepade gånger att hon uppehöll livet enbart med hjälp av atmosfären hos, och de magnetiska emanationerna från, de människor som omgav henne. Dessa emanationer stimulerades på ett märkligt sätt av hennes närvaro. Andeskåderskan var uppenbarligen en magnetisk vampyr, vilken drog till sig liv från dem som var starka nog att avstå livskraft åt henne i form av utdunstat blod. Dr Kerner säger att alla drabbade var mer eller mindre påverkade av förlusterna.

HELENA BLAVATSKY
Utdrag från Isis Unveiled, 1877

Översatt från H P Blavatskys Isis Unveiled, vol I, sid 179-180, 329, 344, 325, 333, 342-43, 463. Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles 1975.

wpeAF.jpg (3179 bytes)

till toppen av sidan

tillbaka till Blavatsky Online

till ULTs hemsida: www.teosofiskakompaniet.com/archive/